"Tidens gåta. Vad är det som alla mäter men ingen vet vad det är? Det är den undflyende tiden som ingen kan fånga. Människan har sedan urminnes tider använt sig av solen och månen för att få ordning på tidens rytm. Dagens fysiker har istället tagit hjälp av atomkärnorna för att få en så exakt tid som möjligt. Men ändå kan ingen förklara vad tid är. Kanske är tiden bara en illusion? Kanske existerar alla tider samtidigt i ett intensivt nu som bara pågår."
För att veta vad tiden är man tvungen att hitta dess början... Allt startar med vår egen tideräkning, eller om man så vill "Big Bang". Av en händelse snubblar jag nu sent på kvällen över en artikel på DN:
"Det började med vakuum. Enligt kvantfysikens lagar kan vakuum aldrig vara helt tomt. Där sker en ständig vibration av partiklar och antipartiklar som föds och dör på bråkdelen av en sekund. Men summan är hela tiden noll.
Tänk er nu att en sådan, egentligen högst tillfällig fluktuation, plötsligt löper amok och blåser upp sig i enorm hastighet. Det går mycket fortare än ljusets hastighet, vilket är helt okej enligt fysikens lagar, för det är själva universum som utvidgas.
Det strider mot förnuftet, för det var ju bara en tillfällig fluktuation som egentligen skulle ha betalats tillbaka till vakuum efter ett ögonblick. Det finns ju inga gratisluncher, som man brukar säga när man blir bjuden."
För mig är det otänkbart att inte detta vakuum har påverkats av något, varför skulle annars något hända i det? Orsak - verkan? Nej, det finns inga gratisluncher...Nu ska jag förkovra mig i strängteori.
No comments:
Post a Comment